Därför behöver klimatstrategier omfatta resursåtervinning från avloppsvatten
Under klimattoppmötet COP29 ägnades ett av seminarierna åt att utforska fördelarna med att omvandla reningsverk för avloppsvatten till anläggningar för resursåtervinning. Dessutom underströk man vikten av att regelverken uppdateras för att stötta sådana lösningar.
03 apr. 2025Få deltagare hade nog förväntat sig att avloppsvatten skulle vara ett relevant ämne för FN:s klimatkonferens 2024. Men den 18 november riktades uppmärksamheten mot just detta i Sveriges paviljong på COP29 i Azerbajdzjan. Seminariet ”From wastewater treatment plants to resource recovery plants – raising the ambition for NDCs 3.0” arrangerades gemensamt av Ragn-Sells och FN:s miljöprogram UNEP.
Traditionella biologiska metoder för att rena avloppsvatten medför utsläpp av växthusgaser som koldioxid och dikväveoxid (lustgas). Faktiskt orsakar reningsverk runtom i världen lika omfattande utsläpp som hela den globala flygbranschen. Ändå översköljs ekosystem av extra näringsämnen från orenat avloppsvatten, vilket skapar ekologisk obalans och gynnar skadliga mikroorganismer som påverkar hälsan hos både människor och natur.
”… att minska de här utsläppen handlar om att ändra hur vi ser på saker och ting, i synnerhet hur vi ser på avloppsvatten”
Samtidigt står avloppsvattnet för en möjlig lösning. Sveriges ambassadör i Azerbajdzjan, Tobias Lorentzson, lyfte i sitt välkomsttal under seminariet fram att Sverige har en tradition av nytänkande inom vattenförvaltning, bland annat när det gäller att förändra narrativet kring avloppsvatten.
– Idag förflyttas fokus från att enbart rena avloppsvatten till att istället fokusera på resursåtervinning, sade han. Att tillvarata förnybar energi, näringsämnen som fosfor och kväve, och att återanvända vatten till industri eller lantbruk.
Som nästa talare efter ambassadören förklarade Bruno Pozzi, biträdande direktör för UNEP:s ekosystemavdelning, att återvinning av resurser i samband med reningen av avloppsvatten skulle göra mycket för att begränsa dess klimatavtryck. Han pekade särskilt på fördelarna med att inkludera resursåtervinning i NDC:er (nationally determined contributions) – de nationella klimatplaner som tas fram av länderna som skrivit under FN:s klimatkonvention.
– Vi kan vända frågan om avloppsvatten till en kraftfull lösning för att reducera växthusgaser och integrera dem i ambitiösare NDC:er, sade Bruno Pozzi. Vi måste vara ambitiösa och innovativa. Ett av sätten att minska de här utsläppen handlar om att ändra hur vi ser på saker och ting, i synnerhet hur vi ser på avloppsvatten.
Den nödvändiga tekniken finns redan
Under seminariets gång belystes ett axplock av de möjligheter som står till buds för att på global nivå omvandla reningsverk för avloppsvatten till anläggningar för resursåtervinning. Fallstudier visade att återvinning av resurser från avloppsvatten är bärkraftigt både i Egypten och Indien. Och produktpresentationer illustrerade att man inte behöver vänta på att de nödvändiga teknikerna ska utvecklas. De är redan här.
Länge har det till exempel varit en stor utmaning för reningsverk att hantera per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS). De här ”evighetskemikalierna” cirkulerar och ansamlas i naturen. Som framgick under seminariet kan dock SELPAXT-tekniken från Chromafora avlägsna PFAS till 90 procent där ämnena är som mest koncentrerade, uppströms från vanliga reningsverk, i avloppsvatten eller lakvatten.
Även Aqua2N-tekniken från EasyMining uppmärksammades för sin bevisade förmåga att avlägsna ammoniumkväve från avloppsvatten och omvandla det till ammoniumsulfat. Det ger en cirkulär källa till kvävegödsel, samtidigt som man undviker utsläppen av dikväveoxid som uppstår när kväve avlägsnas på traditionell väg.
Tiden för handling är nu
Ändå var det seminariets avslutande föredrag som verkligen underströk vilken outnyttjad potential som finns i hållbar hantering av avloppsvatten. Via videolänk presenterade Brennan van Dyke, chefsrådgivare till direktören för UNEP:s avdelning för tidig varning och bedömning, en bred uppsättning data som illustrerade fördelarna med system för att återvinna resurser från avloppsvatten – inte bara för att tillgodose samhällets behov och möta klimatförändringarna, utan också att för att göra det till ett överkomligt pris. Trots detta visade data att avloppsvatten är markant frånvarande i de deltagande ländernas nationella klimatmål, som ska uppdateras till en tredje version, NDC 3.0, under 2025.
– Låt oss utnyttja potentialen i hållbar förvaltning av avloppsvatten för att minska utsläppen av växthusgaser. NDC 3.0 ska lämnas in nästa år, så det är nu vi har möjligheten, sade Brennan van Dyke till publiken. Arbeta tillsammans med dem som är ansvariga för att utveckla NDC:erna i ditt land och utforska resursåtervinning från avloppsvatten som en åtgärd för att reducera växthusgaser, som samtidigt ger många ytterligare ekonomiska, miljömässiga och hälsorelaterade fördelar.
