Debatt: ”Återvinn näring och bryt ryska beroendet”

”Återvinn näring och bryt ryska beroendet” publicerades på SvD Debatt den 2 juni 2022

Den ryska aggressionen mot Ukraina har lett till det allvarligaste säkerhets­politiska läget i Europa på decennier. Läget försämras för varje dag och hittills har 1,5 miljoner barn tvingats fly. Ännu fler, 13 miljoner människor, är fångade mitt i kriget enligt FN:s flyktingorgan UNHCR.

Bortom denna ofattbara humanitära tragedi orsakar de geopolitiska jordskalven stora svallvågor även för ekonomin. Stort fokus har legat på att Ryssland står för 10 procent av olje­produktionen och Europas beroende av rysk naturgas, två trumfkort för den ryska regimen.

Ovanpå de direkta effekterna av kriget följer ju också de kraftiga sanktioner som väst har riktat mot Ryssland och dess allierade Belarus. Handel med varor som stål, cement och mineral­gödsel omfattas nu av tuffa restriktioner.

Just gödningsmedel överskuggas ofta av diskussionerna kring rysk gas och olja. Ryssland är världens största exportör av mineral­gödsel, vilket har fått marknads­priser att skjuta i höjden på kort tid – faktiskt ännu snabbare än matpriserna, uppåt 40 procent bara sedan invasionen den 24 februari.

De tre centrala näringsämnena i gödnings­medel är fosfor, kväve och kalium. För samtliga tre ligger EU:s basproduktion under 10 procent – resten måste importeras för att jordbruket ska kunna producera den mat vi behöver. Och för varje enskilt närings­ämne är Ryssland och Belarus två av de största källorna.

Detta osunda beroende är ett kraftfullt vapen i händerna på Vladimir Putin. Det är också ett vapen han inte borde ha haft. Egentligen finns stora mängder av alla tre närings­ämnen i Europa, men vi tar inte vara på dem. Låt oss titta på vart och ett.

• Fosfor kommer i dag från fosfat som bryts i gruvor. Ironiskt nog gynnar EU:s gränsvärden för den farliga tung­metallen kadmium i fosfor­gödsel den ledande exportören Ryssland, vars fosfor har lägre kadmium­halter än många andra länders.

Samtidigt passerar enorma mängder fosfor bokstavligt talat under våra fötter. Från vårt avlopps­vatten till renings­verk färdas fosforn innan det ansamlas i avlopps­slam. I dag finns tekniken för att utvinna mer än 90 procent av fosforn ur askan som blir kvar när slammet bränts, men eftersom den framställts ur ett avfall är flera användningar, som gödning i ekologisk odling eller i foder för djuruppfödning, förbjudna inom EU – fast kvaliteten är högre än fosfor från gruvor.

• Kväve finns i överflöd i atmosfären. Men för att producera kväve­gödning för växter används en metod med över 100 år på nacken som bygger på förbränning av naturgas. Förutom att produktionen ensamt beräknas stå för över 2 procent av världens klimat­påverkande utsläpp skapar dagens system alltså ytterligare ett beroende av ryska natur­tillgångar.

Att rena avloppsvatten från kväve är en av renings­verkens kärn­uppgifter. Men dagens metoder innebär att kvävet släpps tillbaka till atmosfären igen. Modern teknik kan i stället fånga kvävet i renings­verken i en form som gör att det kan användas som gödsel­medel på nytt, samtidigt som dess klimat­påverkan minskar.

• Kalium kommer precis som fosfor från gruvor. Uppemot tre fjärdedelar av EU:s behov har tillgodosetts av Ryssland och Belarus. Statliga Belaruskali står ensamt för en femtedel av världs­produktionen och har varit en livsviktig källa till utländsk valuta för landets diktator Aleksandr Lukasjenko.

Kalium finns i stora mängder i flygaska, som bildas när rökgaser från avfalls­förbränning renas. Bara i Sverige produceras varje år omkring 300 000 ton flygaska som i dag inte tas tillvara.

Även kalium kan utvinnas och användas på nytt. I slutet av 2022 öppnar Ragn-Sells första anläggning för återvinning av flygaska utanför Stockholm och flera andra aktörer arbetar också med återvinnings­lösningar.

Vi kan alltså tillgodose stora delar av vårt behov inom EU. Här är våra viktigaste förslag för att se till att närings­ämnena används:

Åtgärd 1: Kvalitet före ursprung. För att skapa en marknad för cirkulära produkter av hög kvalitet behövs vetenskapligt baserade gränsvärden som avgör vad som får användas, oavsett ursprung. Tekniken och lösningarna finns. Det som krävs är förändrad lagstiftning på EU-nivå. Det behöver såväl regeringen som svenska EU-parlamentariker arbeta för i Bryssel.

Åtgärd 2: Lagstifta om återförings­krav. Lagkrav är avgörande för att de stora mängder fosfor och kväve vi redan har ska komma till maximal nytta. Regeringen bör titta på Tyskland, som för flera år sedan klubbade krav på att tyska reningsverk ska återvinna minst 80 procent från avlopps­slams­aska, och lägga fram en proposition med krav på återvinning av 80 procent av fosforn i slammet.

Åtgärd 3: Reningsverk som resursverk. Våra reningsverk kan bli resursverk som producerar fosfor och kväve med cirkulära metoder. För att det ska bli verklighet behövs ett framsynt politiskt ledarskap både i Sverige och i EU som ger goda förutsättningar för att skapa en ny, hållbar försörjning av närings­ämnen till jordbruket.

Inga ekonomiska konsekvenser för EU-länder kan jämföras med det helvete Ukraina får utstå. För att bryta EU:s skadliga beroende av import från Ryssland behövs målmedvetna satsningar på att återvinna och använda de närings­ämnen vi redan har producerat en gång. Det skulle stärka Europas motstånds­kraft mot geopolitiska omvälvningar, sänka vårt klimat­avtryck, minska utarmningen av ändliga resurser och skapa nya jobb.

Lars Lindén
koncernchef Ragn-Sells

Linnéa Sellberg
affärsutvecklare och ägarrepresentant Ragn-Sells

Jan Svärd
vd för Ragn-Sells innovations­bolag Easymining

Pär Larshans
hållbarhetschef Ragn-Sells