
Att verka för en cirkulär framtid
En cirkulär framtid kräver genomgripande lagändringar där avfall ses och används som en källa till hållbara råvaror. Företag som delar med sig av kunskapen om möjligheterna med en cirkulär ekonomi hjälper beslutsfattare att undanröja onödiga regleringar som står i vägen för övergången.
04 juli 2024– Om vi menar allvar med omställningen till en cirkulär ekonomi behövs genomgripande lagändringar. Och inte bara små förändringar av dagens lapptäcke av lagar och förordningar. Vi behöver gå från att se avfall som ett problem vi behöver undanröja, till att se avfall som en källa till hållbara råvaror, säger Susanna Lind, chef för samhällskontakter i Sverige.
En av de största utmaningarna för en storskalig övergång till en cirkulär ekonomi är avfallslagstiftningen. För närvarande gäller särskild lagstiftning för material som härrör från avfall och det begränsar avsevärt möjligheten att använda avfall som en råvarukälla. Under de senaste åren har en hel del ny EU-lagstiftning införts som berör aktörer inom återvinningsbranschen, bland annat genom Förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar och för bioavfall genom ändring i avfallsförordningen. Återvinningsmålen på EU-nivå är mycket ambitiösa och flertalet länder har haft svårt att leva upp till dem. Sverige har försökt att tackla denna utmaning genom ogenomtänkta nationella åtgärder som leder till en ökad administrativ börda och omständigheter som hindrar välbehövliga cirkulära och hållbara lösningarna.

– Vi välkomnar varmt en ökad reglering av hantering av avfall. Samtidigt ser vi en stor potential i att inkludera den privata sektorn mer i lagstiftningsprocessen. Det hade kunnat bidra till att göra principer för cirkularitet till en prioritering för nationella genomförandeåtgärder, säger Susanna.
Under 2023 har instabiliteten och oförutsägbarheten i omvärlden lett till ett ökat fokus på sårbarheter som bland annat är inriktat på att säkerställa tillgången till resurser även i mycket osäkra tider. Ragn-Sells har märkt av ett ökat intresse från politiker för hur den privata sektorn kan bidra till att minska Sveriges sårbarhet, bland annat beträffande tillgången till kritiska näringsämnen som fosfor.
"Vi välkomnar varmt en ökad reglering av hantering av avfall. Samtidigt ser vi en stor potential i att inkludera den privata sektorn mer i lagstiftningsprocessen."
Chef för samhällskontakter i Sverige
– Vår strategi för påverkansarbete är att fokusera på att presentera konkreta lösningar på samhällets utmaningar. Vi tror att det är ett mycket mer effektivt sätt att få beslutsfattare att förstå utmaningar, möjligheter och behov – snarare än att peka på problem och förvänta sig att politikerna ska lösa dem åt oss, säger Susanna Lind.