Avfall är den enda verkligt hållbara resursen

Den ständigt ökande utvinningen av jungfruliga råvaror står enligt FN för hälften av alla klimatutsläpp, 90 procent av förlusten av den biologiska mångfalden och 90 procent av vattenbristen i världen. Det bästa sättet att tackla alla tre utmaningarna är att återanvända mer av de råvaror som vi redan har utvunnit.

03 juli 2024

– Om vi menar allvar med att skapa ett hållbart samhälle måste vi börja behandla avfall för vad det verkligen är: den enda verkligt hållbara källan till det vi behöver, säger Anders Kihl, forsknings- och utvecklingschef på Ragn-Sells.

Den allmänna uppfattningen när det gäller avfall är att det ska minimeras. Men detta kommer inte att leda till ökad cirkularitet. I själva verket motarbetar detta aktivt övergången till en cirkulär ekonomi. I stället bör det övergripande målet vara att minska den ohållbara utvinningen av jungfruliga material och att behandla avfall som en källa till hållbara råvaror.  

Men att gå från en linjär till en cirkulär ekonomi görs inte i en handvändning. Det kräver långsiktiga investeringar och systematiska lagändringar som driver på efterfrågan på återvunnet material.

Ragn-Sells satsar på projekt som både gör skillnad idag och rustar för framtiden.

– Fler och fler har hoppat på tåget mot en cirkulär framtid. Det finns fortfarande en del kunskapsluckor beträffande vad som faktiskt krävs för att detta ska ske, men vi är på väg åt rätt håll, säger Anders.

"Säkerhet, självförsörjning och motståndskraft i leveranskedjan blir allt viktigare. Det finns fler skäl nu än någonsin att utöka våra möjligheter att anskaffa råvaror på ett hållbart sätt." 

Anders Kihl
forsknings- och utvecklingschef på Ragn-Sells  

Ett exempel där en ny syn på avfall kan vara en avgörande faktor för en hållbar framtid är den ökade efterfrågan på så kallade kritiska råvaror. Denna trend drivs delvis av övergången till förnybara energikällor, elektrifiering och digitalisering som alla är nödvändiga för att motverka klimatförändringarna.

För närvarande kommer dessa material i stor utsträckning från jungfruliga resurser och från marknader som är förbundna med geopolitiska risker. EU har svarat på denna utmaning, exempelvis genom att främja återvinning av kritiska råvaror. Listan över vad som betraktas som kritiska råvaror blir allt längre.

– I takt med att krig rasar och geopolitiska risker ökar ser vi ytterligare drivkrafter för omställningen till cirkularitet. Säkerhet, självförsörjning och motståndskraft i leveranskedjan blir allt viktigare. Det finns fler skäl nu än någonsin att utöka våra möjligheter att anskaffa råvaror på ett hållbart sätt, säger Anders Kihl.

EU:s kritiska råvaror

Sedan 2011 har EU-kommissionen vart tredje år tagit fram en förteckning över kritiska råvaror. Listan omfattar ämnen som anses vara av särskild betydelse för EU:s ekonomi, men där försörjningskällorna är hotade eller osäkra. Tillgången kan till exempel påverkas av geopolitiska faktorer, som i fallet med sällsynta jordartsmetaller där Kina kontrollerar 98 procent av världens kända fyndigheter. Listan omfattar ämnen som kobolt, koppar, magnesium, råfosfat och fosfor.

Ny syn på avfall

Om vi menar allvar med att skapa ett hållbart samhälle måste vi använda de råvaror vi redan har producerat, om och om igen.