Avgiftning, vatten och cirkularitet i fokus på årets Framtidsdag
Den 18 september arrangerades Ragn-Sells årliga Framtidsdag, i år i digital form. Värdarna Pär Larshans, Hållbarhetschef, och Anders Kihl Forsknings- och utvecklingschef, lotsade deltagarna och tittarna genom dagens tema: avgiftning som en central del av en cirkulär ekonomi.
25 sep. 2020Ragn-Sells årliga framtidsdag arrangeras av Ragnar Sellbergs Stiftelse och är ett seminarium som summerar trender, ny teknik och innovationer kring återvinning och miljö. Med anledning av situationen med covid-19 var årets Framtidsdag, den 15:e i ordningen, digital. På plats på Sätra gård för att leda samtalen var Pär Larshans, Hållbarhetschef Ragn-Sells, och Anders Kihl, Forsknings- och utvecklingschef Ragn-Sells.
Framtidsdagen tog i år avstamp i en av Ragn-Sells viktigaste uppgifter - den att kunna avgifta samhället. Larshans och Kihl inledde dagen med att prata om de tre principer som Ragn-Sells tagit fram och som bör beaktas för att uppnå cirkulära lösningar.
– Det handlar om att de facto minska behovet och användningen av jungfruliga resurser, om att avgifta de cirkulära flödena genom att fasa ur oönskade ämnen ur materialflödena och om att inte skicka miljöskulder vidare till kommande generationer, säger Pär Larshans.
Giftläget i våra materialflöden
Dagens första talare var KTH-docenten Mikael Karlssonsom pratade om de utmaningar och möjligheter som finns med miljögifter i samhället. Han berörde också relationen mellan vetenskap och politik, om vilka beslut som måste fattas för att göra skillnad i framtiden.
På temat städning av historiska skulder hamnade Framtidsdagen i Småland och Glasriket där inledningsvis William Hogland, professor i Miljöteknikvid Linnéuniversitetet, berättade om bakgrunden till Richard Mutafelas forskningsarbete som gått ut på att identifiera var de gamla glasdeponierna och således avfallet finns i Glasriket. Deponierna läcker ut tungmetaller och förorenar grundvatten i delar av Småland och Hogland berättade om hur viktigt det är att vi nu tar forskningen till handling så att områdena både saneras samtidigt som värdefulla resurser utvinns.
Nästa talare var Dr. Richard Mutafela, som doktorerat med stöd av Ragnar Sellbergs stiftelse för miljö och utveckling, och fick sin doktorshatt i juni från Linnéuniversitetet, med sin avhandling Landfill Mining Approach for Resource Recovery from Glass Dumps into the Circular Economy.
I sin avhandling har Richard Mutafela hittat metoder för att identifiera var glasresterna finns, vilket i sin tur sänker saneringskostnaderna, samt hur metaller kan återvinnas ur dem. Christina Stålhandske, teknisk direktör vid RISE, tog sedan vid och berättade om hur Dr. Mutafelas teknik kan användas och implementeras i praktiken.
Fokus på vattenfrågan
Framtidsdagens andra block kom att handla om giftdimensionen i vatten; hur nya lösningar kan ta tillvara på resurserna i vattnet och samtidigt få bort oönskade ämnen. Anders Finnson, som är miljöexpert vid Svenskt Vatten, berättade om det arbete som Svenskt vatten gör med förebyggande kemikaliearbete och reningstekniker. Han gick särskilt in på kommande lagstiftning samt direkt på EU-nivå. Han var tydlig med att utvecklingen vad gäller vattenrening kräver en tydlig lagstiftning så att VA-kollektivet kan investera i framtidslösningar.
På temat vatten berättade Yariv Cohen, utvecklingschef vid Ragn-Sells innovationsbolag Easy Mining, om den cirkulära lösning för kväverening från avloppsvatten som man tagit fram. Ett annat innovationsbolag är Chromafora vars vd Johan Seijmer var Framtidsdagens siste talare.
– Chromafora har utvecklat en unik reningsteknik som tar bort metaller i vatten och baserat på detta har ett nytt patent tagits fram som även kan fånga organiska föroreningar. Man har redan möjlighet att erbjuda tekniken till marknaden och allt pekar på att Chromaforas teknik är den mest effektiva just nu att kunna fånga hela PFAS 11.
Vi blickar framåt
Under dagen visades även en journalfilm från hur man för 56 år sedan sänkte makroskräp, bland annat innehållandes en ölburk, i havet som ett sätt att bli av med avfallet. Deltagarna kom att återkomma till filmklippet flera gånger under dagen, inte minst under de sista minuterna som ägnades åt framtidsspaningar.
– Om vi blickar 56 år framåt i tiden, vad tror ni vi kommer att säga om åtgärder vi gjorde idag, frågade Pär Larshans.
– Hur vi kunde fortsätta att tillåta PFAS på marknaden, hur vi kunde tillåta användning och utsläpp av PFAS så länge, säger Anders Finnson.
– PFAS är ölburken i lådan som vi gott samvete slänger tillbaka i havet och naturen. I framtiden kommer det kännas helt verklighetsfrånvänt, säger Johan Seijmer.
Bland flera framtidsspekulationer berörde Anders Kihl resursfrågan och det faktum att EU nyligen uppdaterade sin lista över kritiska material från 27 till 30 ämnen.
– Jag tror definitivt att vi kommer prata mer om kritiska råvaror i framtiden.
Pär Larshans summerar
Efter avslutad sändning summerar en nöjd Pär Larshans 2020 års Framtidsdag.
– Genom det vi pratat om idag förstår vi hur viktig och central avgiftningen av samhället är för den cirkulära ekonomin. Vi har fått många konkreta exempel på både vilken möjlighet vi har att städa undan gamla skulder men också hur vi kan bidra att minimera konsekvenserna av dagens produktion genom olika typer av innovationer.
