Hur kan företag anpassa sig till den cirkulära ekonomin?

Mattias Lindahl forskar om miljödriven produktutveckling (”ecodesign”) vid Linköpings universitet och har spelat en nyckelroll i arbetet med att ta fram en ny standard för cirkulär ekonomi. I standarden, som gavs ut 2024, ges vägledning och definitioner av viktiga begrepp. Detta berättade Mattias om i sitt föredrag ”Circularity and detoxification for future resources” under Framtidsdagen, ett seminarium som anordnas av Ragn-Sells och Ragnar Sellbergs stiftelse. Framtidsdagen fokuserar på nya trender och tekniker inom cirkularitet och återvinning, och när seminariet nu hölls för nittonde gången var temat avgiftning.

Den nya standarden – ISO 59000 – omfattar sex principer som hjälper företag att ställa om till en cirkulär ekonomi: systemtänkande, värdeskapande, värdedelning, hållbart resursutnyttjande, resursspårbarhet och ekosystemresiliens.

I sin presentation visade Mattias hur några av de här begreppen har utvecklats historiskt, från 1800-talet och ännu tidigare fram tills idag. Till exempel har traditionen att reparera och återanvända varor ersatts av överkonsumtion i takt med att tillverkningen blivit mer komplex. Men en cirkulär ekonomi innebär att man behöver ta upp några av de gamla traditionerna på nytt.

– De passar in i en mer cirkulär ekonomi där man inte bara säljer produkten utan fokuserar på värdet som ges över tid, sade han.

Professor Mattias Lindahl var en av talarna på Framtidsdagen 2024.

Optimering utifrån ett hållbart synsätt

Ett beteendemönster som Mattias menar att vi behöver lämna bakom oss i den gröna omställningen är den ensidiga jakten på effektivare processer. Självklart är effektivitet viktigt, men det får inte vara det primära målet.

– Utgångspunkten bör alltid vara vad som är det mest ändamålsenliga att göra, vad som är det rätta att göra, och sedan får vi se till att göra det effektivt, sade han.

Tidigare har tillverkare optimerat sina system utan att ägna någon större tanke åt konsekvenserna för miljön. Mattias lyfte fram plastbranschen som ett exempel där ökad produktionseffektivitet gjort att tusentals material blandas, vilket leder till att skadliga ämnen uppstår. Därmed blir det både svårt och farligt att sortera plastavfall.

Mattias tog därför initiativ till Unity, ett projekt där man undersökte branschens syn på en möjlig lösning. Genom en standardisering av termoplaster för att minska antalet tillsatser skulle man kunna ha färre materialsorter, men fortfarande tillräckligt många för att kunna använda dem brett. Det skulle föra in avgiftning redan i designfasen och resultera i färre föroreningar och säkrare sortering efter användningsfasen.

Till och med de tillfrågade plasttillverkarna tyckte att det var en lovande idé – en form av effektivitet som bygger på att man prioriterar säkra och ändamålsenliga materialflöden.

Nya modeller som tillgodoser kundernas behov

Mattias presenterade en alternativ modell som skulle kunna bidra till att förändra samhällets syn på avfall, vilken ingick i en rapport från Internationella Handelskammaren i Paris från början av oktober. Han belyste också behovet av innovativa affärsmodeller som tar ett steg bort från det intensiva säljfokus som varit dominerande under mycket av 1900-talet. I en cirkulär ekonomi måste fokus ligga på att ge värde över tid snarare än att sälja produkter.

Ett företag som slog in på den vägen under tidigt 2000-tal är Toyota Material Handling i Mjölby. Där analyserade man kundernas behov för att sedan arbeta om sin affärsmodell. Mattias beskrev hur företaget ställde om från att sälja gaffeltruckar till att istället erbjuda en flotta av hyrtruckar.

– De har gått från hyreskontrakt som varade 3–5 år till 10 eller 12 år. När kunden inte behöver truckarna längre tar de tillbaka och ställer i ordning dem, gör dem som nya och erbjuder dem till nya kunder, sade han.

Genom sitt fokus på uthyrning kan de ge kunderna ett större och mer långsiktigt värde. Och företaget får också ett mervärde från reservdelar och andra komponenter till truckarna, istället för att slänga dem. Det som en gång kanske hade setts som avfall blir nu en resurs.

Mattias Lindahls alternativa modell som skulle kunna bidra till att förändra samhällets syn på avfall.

En överraskande lärdom från en hotellhandduk

Mattias tror också att den nya standardens definition av avfall som en resurs kommer att uppmuntra människor att se på avfall som något värdefullt. I allmänhet förknippar kunder fortfarande begagnade varor med sämre kvalitet och önskvärdhet, men det går att få människor att överge inställningen ”nytt är bättre” genom ett strategiskt perspektivskifte.

För att illustrera detta använde han exemplet begagnade badhanddukar. De flesta skulle nog inte se en redan använd handduk som lika värdefull som en helt ny, men ”fluffiga vita handdukar” på hotell är en annan historia.

– Jag har bott på många hotell. Men aldrig har jag sett någon gå ner till lobbyn för att klaga på att de använder begagnade handdukar, sade han.

Se hela hela föredraget (på engelska) från Framtidsdagen, samt ett samtal med professor Mattias Lindahl och Ragn-Sells hållbarhetschef Pär Larshans: