Mot ett förbud mot evighetskemikalier

En grundtanke i den cirkulära ekonomin är att produkter och material ska ha så lång livslängd som möjligt. Men enligt Holmquist bör allt som innehåller per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) vara ett undantag.

Det pratade hon om i sin presentation ”PFAS hör inte hemma i cirkulära materialflöden” på Framtidsdagen 2024. På seminariet som anordnas av Ragn-Sells i samarbete med Ragnar Sellbergs stiftelse presenteras de senaste trenderna och nya innovationer inom återvinning och cirkulär ekonomi, den här gången med temat avgiftning.

Holmquist och hennes kollegor på den ideella miljöorganisationen ChemSec anser att utfasningen av PFAS är särskilt brådskande. De här ”evighetskemikalierna” finns i allt från plast och elektronik till färger och textilier. Ämnena stannar kvar i miljön länge och vissa sprider sig lätt, och en del ämnen har kopplats till allvarliga hälsoproblem. År 2020 låg den beräknade årliga användningen av PFAS på 840 000 ton, vilket resulterade i 75 000 ton utsläpp.

– Något som är ännu mer oroande är att om vi beräknar utsläppen för 2050 skulle de hamna på 4,4 miljoner ton PFAS, säger Holmquist.

Hanna Holmquist var en av talarna på Framtidsdagen 2024.

Få bort PFAS från leveranskedjan

Holmquist berättar om några av ChemSecs initiativ för att stödja utfasningen av PFAS. SIN List är ett projekt som hon själv leder och ligger henne varmt om hjärtat. Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) har förvisso upprättat en kandidatförteckning med omkring 250 särskilt farliga ämnen, men processen går långsamt. ChemSecs tillämpar samma kriterier för SIN-listan, men effektivare, och har redan identifierat över 1 400 särskilt farliga ämnen som bör fasas ut.

Verktyget är en av flera resurser som ChemSec har skapat för att hjälpa företag som vill arbeta proaktivt och ligga steget före regleringen.

– Vi ser hela tiden exempel på ämnen som skrivs in i [ECHA:s] kandidatförteckning och som vi redan satte på SIN-listan 2008 eller 2015. Vi använder den naturligtvis också för att sätta press på lagstiftarna att arbeta skyndsamt, förklarar Holmquist.

Teamet på ChemSec vill se ett universellt förbud, vilket kan bli verklighet; ett förslag diskuteras för närvarande på ECHA. Till dess tillämpas EU:s fragmenterade förbud och begränsningar som släpper igenom vissa PFAS.

”Vi måste stänga kranen”

I sin presentation betonar Holmquist hur viktigt det är att omställningen till en cirkulär ekonomi även stödjer ett slut på användningen av PFAS. Båda delarna behövs för ett hållbart samhälle, men deras förutsättningar står ibland i motsättning till varandra.

– Vi måste stänga kranen, men vi måste också vara försiktiga med vad vi gör med de ämnen vi redan har i samhället, säger hon.

Många textilier till exempel innehåller PFAS, och om vi håller de här produkterna i omlopp leder det till en större ansamling av farliga kemikalier i miljön och ökade skadliga utsläpp över tid.

– Om vi vill fasa ut produkter som innehåller PFAS på ett effektivt sätt, är ett alternativ att de här produkterna får en kortare livslängd eller en kortare cirkulation i samhället än vad som är möjligt. Men då minskar vi på sätt och vis den cirkulära ekonomins effekter, säger Holmquist.

Lyckligtvis finns det redan metoder för att identifiera vilka material som innehåller dessa kemikalier, och fler metoder är under utveckling. Enligt Holmquist är lösningen att se till att PFAS hanteras på ett hållbart sätt, snarare än att bara flyttas från en plats till en annan.  

Stödja innovation för en väg framåt

Holmquist lyfter fram de stora framsteg som redan har gjorts. Några av de branscher med högst PFAS-användning – transport, textil och bygg – har redan genomförbara alternativ som gör det möjligt för dem att fasa ut PFAS. Och hon är övertygad om att innovation är möjlig inom de branscher som för närvarande saknar alternativ, till exempel medicinteknik eller vissa områden inom energisektorn.

– Vi måste satsa på forskning och hitta alternativ, istället för att nöja oss med det vi har och konstatera att det inte finns några alternativ. Vi är övertygade om att om vi bara har forskningen på plats så hittar vi alternativ i sinom tid, säger hon.

Om politiken främjar innovation och stödjer en marknad för nya tillvägagångssätt så kan arbetet mot PFAS fortsätta med oförändrad styrka.

– Det händer mycket just nu, och vi ska vara glada och stolta över det, men vi måste göra mer, säger hon.

Se hela föredraget från Framtidsdagen (på engelska):