Så kan cirkularitet göra framtidens Europa mer resilient

Om Sverige och EU framöver ska kunna säkra full tillgång på nödvändiga metaller och mineral krävs cirkulära materialflöden – det är slutsatsen av ett tvåårigt projekt där aktörer från ett flertal branscher medverkat.

14 jan. 2025

Vi tycker

En hållbar materialförsörjning är avgörande för EU:s framtid, och mer behöver göras för att bättre främja cirkularitet i Europa. Det menar Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), som genomfört ett projekt för att undersöka hur Sverige och Europa kan säkerställa tillgången på metaller och mineral i framtiden. Och en av deltagarna i projektet var Ragn-Sells.

IVA har som målsättning att stärka samverkan mellan näringsliv, akademi och politik. Därför bjöds en bred uppsättning företag och organisationer in till projektet Vägval för metaller och mineral som inleddes under slutet av 2022. Det gemensamma arbetet ledde fram till fyra rapporter som publicerades mellan februari och oktober 2024.

För Anders Kihl, forsknings- och utvecklingschef på Ragn-Sells och företagets representant i projektets arbetsgrupp för cirkulära flöden, var det en självklarhet att delta. I och med den gröna omställningen kommer efterfrågan på metaller och mineral att öka, samtidigt som Europas försörjningskedjor är sårbara eftersom de här råvarorna till stor del kommer från områden utanför regionen.

– Det här är ett väldigt relevant ämne, och det är bra att ha den typen av angreppssätt som IVA har och ge en bred överblick över alla aspekter, inklusive cirkularitet. På ett personligt plan tyckte jag att det var viktigt att få fler att förstå kopplingen mellan cirkularitet och resiliens, förklarar Anders.

Utmaningarna med att återvinna metaller och mineral

Något som haft stort inflytande på Vägval för metaller och mineral är EU:s nya lag om kritiska råvaror, Critical Raw Materials Act, som röstades igenom under projektets gång. Där identifieras ett antal strategiskt viktiga råvaror – bland annat många metaller och mineral – och dessutom sätts målet att 25 procent av de berörda råvarorna ska komma från återvunna källor 2030. Många av diskussionerna inom projektet fokuserade därför på hur olika sektorer kan samarbeta för att nå ett så ambitiöst mål.

Anders berättar att en del medlemmar i arbetsgruppen till en början var omedvetna om de många utmaningar som finns vid återvinning. De kände inte till att de flesta moderna produkter, som smarta telefoner och surfplattor, inte är designade på ett sätt som främjar cirkularitet. Att tillvarata produkternas olika material, som exempelvis värdefulla metaller och mineral, blir därmed en otroligt krävande och komplex uppgift.

– Det var överraskande att de andra aktörerna var så pass okunniga om återvinningsbranschens fundamentala utmaningar. Det finns hinder som är uppenbara för oss men helt okända för andra. Så på det sättet var det bra att vi deltog i det här projektet och kunde dela med oss av vårt perspektiv, säger Anders.

"Så länge nyutvunna material är lönsammare än återvunna material, kommer nyutvinning alltid att vinna"

Anders Kihl, forsknings- och utvecklingschef på Ragn-Sells

För egen del medger Anders att han varit omedveten om vilka utmaningar tillverkare ställs inför när de vill exportera till resten av världen. Att gå in på olika marknader innebär att produkterna måste följa olika standarder för cirkularitet och att man ska använda olika typer av hållbarhetsrapportering.

Men den underliggande faktorn som förhindrar att cirkulära lösningar införs i större omfattning är prissättningen. Eftersom priset inte omfattar miljöpåverkan i bred mening framstår återvinning som dyrare än nyutvinning. Än så länge.

– Så länge nyutvunna material är lönsammare än återvunna material, kommer nyutvinning alltid att vinna. Nyckeln är att skapa jämlika spelregler för alla. Gör man det så börjar det hänga ihop, och då kommer mer att återvinnas, förklarar Anders.

Nyckeln till en resilient grön omställning

I slutrapporten från Vägvalet för metaller och mineral ges flera rekommendationer till både EU och enskilda länder som Sverige. Bland annat föreslår man att priskonkurrensen mellan återvunna och nyutvunna råvaror ska jämnas ut och att det ska bli enklare att återvinna och återanvända material. Andra förslag på åtgärder är att uppdatera reglerna för avfallshantering och att direkt stimulera tillgång och efterfrågan på återvunna material.

Anders förklarar att IVA-projektets förslag syftar till att det ska bli enklare att nå målen i EU:s nya lagstiftning om kritiska råvaror. Men också till att minska risken för att tillgången på de råvaror som Europa behöver för sin gröna omställning ska påverkas av oförutsedda omständigheter. Geopolitiska och globala händelser som kriget i Ukraina och coronapandemin har visat hur viktigt det är med sådan resiliens.

– Vi behöver tillverka batterier, vindkraftverk och solpaneler. Till allt det behövs material. Om vi kan hålla igång materialflödena oavsett vad som händer, då får vi en resilient omställning, säger han.

Det kan verka som att utvecklingen ännu är i ett tidigt skede. Men Anders är hoppfull och ser IVA-projektet som ett steg i rätt riktning.

– Fler människor är idag medvetna om hur viktigt det är med återvinning för ett resilient samhälle. Och även om det finns hinder som måste övervinnas, så känner vi bättre till dem nu tack vare det här projektet, säger han.

Läs mer om Vägval för metaller och mineral på IVAs hemsida. Där går det också att ladda ner och läsa projektets fyra rapporter, bland annat Cirkulära flöden för att möta ökade behov av metaller och mineral.

→ Visa fler artiklar