Kalmar, en liten kommun med stora ambitioner
Genom uthållighet, smarta knep och småskalig innovation kan även en mindre kommun göra stor skillnad för omställningen till ett cirkulärt samhälle. Enligt Elvira Laneborg, hållbarhetsstrateg med fokus på klimat och miljö, är det viktigt att våga göra annorlunda.
12 feb. 2024– Som kommun står vi för en stor del av vad ett samhälle är. Vi förfogar över människors resurser och handlar upp varor och tjänster för ansenliga belopp. Då har vi ett ansvar att försöka vara goda förebilder, säger Elvira.
Nästan hälften av världens klimatutsläpp beror på att vi ständigt skaffar fram nya råvaror till det vi behöver. Samtidigt beräknas bara 3,4 procent av Sveriges ekonomi vara cirkulär, jämfört med det globala snittet på 7,2 procent.
– Vi har övertrasserat planetens budget, rätt så radikalt dessutom, säger Elvira. Vi behöver tänka annorlunda när det gäller hur vi använder våra gemensamma resurser. Med ett mer cirkulärt tänk tror jag att vi kan möta en del av de här utmaningarna.
Elvira Laneborg, hållbarhetsstrateg Kalmar kommun.
Enligt FN-stödda Circularity Gap Reporting Initiative räcker det att fördubbla den cirkulära andelen av den globala ekonomin jämfört med dagens nivåer för att begränsa uppvärmningen till klart under två grader. Elvira påpekar att kommunen länge arbetat med lösningar för att dela och återbruka resurser, även innan ökad cirkularitet seglade upp som ett mål för verksamheten.
– Vi har jobbat cirkulärt länge, men inte formulerat det som en röd tråd förrän ganska nyligen. Ett klassiskt exempel på hur man kan dela resurser i samhället, men som tidigare inte setts som cirkulärt, är biblioteksverksamhet. Andra aktiviteter vi har jobbat med är vår fritidsbank, vårt återbruk, plockanalyser av restavfall och dessutom en elbilspool som vi delar med flera andra aktörer.
År 2022 klubbade kommunen målet att Kalmar ska vara ett cirkulärt samhälle till 2045 och att den egna verksamheten ska vara cirkulär till 2030. En viktig del i arbetet som lyfts fram av både kommunpolitikerna och Elvira själv är kommunens upphandlingar.
– Upphandlingar är ett väldigt bra verktyg för att driva hållbar utveckling. Dels handlar det ofta om mycket pengar. Dels har vi hög rådighet över upphandlingarna eftersom det är vi som formulerar kraven. Det ger oss möjlighet att göra verkstad av våra mål och visioner.
Ett sätt att främja cirkulära lösningar genom upphandlingar är att efterfråga tjänster i stället för produkter, vilket kommunen exempelvis gjort med de entrémattor som används på förskolor, skolor och äldreboenden. Utöver tjänstifiering framhåller Elvira också arbetet med att efterfråga återbrukade och hållbara material liksom att förlänga användningstiden på varor för att minska volymerna.
– Vi försöker återkommande ställa oss frågan: ”kan vi skruva det här lite mer åt det cirkulära hållet?”.
Som hållbarhetsstrateg tillhör Elvira kommunledningskontoret och jobbar koncernövergripande med att nå kommunens vision om ett grönare Kalmar. Utöver att stötta kollegor i arbetet med hållbara upphandlingar arbetar Elvira med alltifrån avfallshantering och transporter till våtmarker.
– Utmaningen är att få tid och resurser att räcka till. Egentligen skulle vi i varje upphandling behöva någon som hjälper till att ställa krav på miljö, hållbarhet och cirkularitet, men det utrymmet finns inte i dag. I stället får vi välja några stycken där vi går in och flyttar fram positionerna.
För att möjliggöra kunskapsspridning och stötta beställarna tar Elvira och hennes kollegor hjälp av styrdokument, checklistor och mallar. I kommunens upphandlingspolicy anges till exempel att upphandlingar ska främja nya miljösmarta idéer och uppmuntra cirkulära kretslopp.
– Med tydliga styrdokument har man hela tiden något att landa tillbaka på. Vi har också en checklista för hållbar upphandling som vi försökt göra så konkret och användarvänlig som möjligt. Det gäller att inte göra det för komplicerat utan att hitta smarta skrivningar som vi kan återanvända och vara uthålliga i.
Även när det kommer till uppföljning strävar kommunen efter att arbeta resurseffektivt.
– Ibland hör vi från våra leverantörer att: ”ställ gärna lite högre miljökrav, men var noga med att följa upp dem”. Det är en utmaning att hitta resurser för att följa upp att vi verkligen får det vi har frågat efter och betalat för. Där jobbar vi på att hitta smarta sätt och modeller.
Ett framgångsexempel som Elvira nämner är kommunens bostadsbolag Kalmarhem som för en löpande dialog med sina leverantörer under avtalstiden, där en av punkterna är hållbarhetsarbetet.
– De vittnar om att det blir otroligt effektivt och intressant. Jag ser att vi kan arbeta mer med dialogformatet snarare än att leverantörer ska skicka in rapporter som riskerar att inte bli granskade. Alla kan ställa upp på en eller ett par timmars utbyte och förmodligen kommer det fram någon ny idé eller insikt.
När det kommer till framtiden är Elvira optimistisk, men realistisk.
– Jag tror inte att vi kommer att vara helt framme om tio år, det tar längre tid än så att vända en sådan här skuta. Men jag tänker ändå att det cirkulära kommer att överväga det linjära. Särskilt när det kommer till återbruk inom bygg, där bör vi ha flyttat fram positionerna ordentligt på tio år. Det är ju helt ohållbart att bara använda nya material och inte ta hand om det som redan finns.
