Lagstiftning hindrar cirkulär råvaruförsörjning

Om världen ska klara klimatmålen behövs ny teknik för energi, transporter och digitalisering. Det handlar till exempel om att snabbt bygga ut förnybar energi, elektrifiera transporter och utveckla vätgasteknik. Det här teknikskiftet kräver enorma mängder metaller och mineraler som inte kan ersättas av andra material.

Samtidigt beror mer än hälften av världens klimatutsläpp på att vi ständigt utvinner nya råvaror till det vi behöver. För att möta den ökande efterfrågan på strategiska råvaror på ett hållbart sätt behöver vi alltså bli mycket bättre på att ta tillvara de material vi redan har producerat och använda dem på nytt. Men i dag står en föråldrad syn på avfall i vägen för att vi ska kunna ställa om till en cirkulär råvaruförsörjning. Det slår Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) fast i en ny rapport, som belyser betydelsen av ökad cirkularitet för att nå klimatmålen – men också de många hinder som samhället har ställt upp.

− Om vi menar allvar med att bygga ett hållbart samhälle måste vi börja använda de råvaror vi redan har, om och om igen. Men den föråldrade synen på avfall gör att det ofta är dyrt, krångligt eller rakt av omöjligt att ställa om till cirkulära materialflöden. Därför betyder det mycket att en tung aktör som IVA uppmärksammar problemet och driver på för förändring, säger Anders Kihl, forsknings- och utvecklingschef på Ragn-Sells som också har deltagit i arbetet med rapporten.

I rapporten identifieras en rad utmaningar som hämmar cirkulära råvaruflöden. Bland annat konstaterar IVA att dagens lagar och regler inte är anpassade för en cirkulär ekonomi. Det gör till exempel att priset på jungfruliga råvaror inte avspeglar de samhälleliga och miljömässiga kostnader som utvinningen och behandlingen av råvarorna ger upphov till. Dessutom designas många produkter på ett sätt som gör det svårt att återvinna materialet.

− Rapporten visar tydligt att det går att skapa lönsamhet i användningen av återvunna råvaror, men att förlegade lagar och skatter skadar konkurrenskraften för cirkulära lösningar. Nu måste politiker ta krafttag för att röja undan de hinder som bromsar övergången till en cirkulär ekonomi, säger Anders Kihl.

Ett exempel som pekas ut som bromskloss i rapporten är den svenska deponiskatten. Skatten hindrar exempelvis återvinning av metaller i deponerat avfall, bland annat eftersom en del material skulle behöva återdeponeras efter utvinningen och därmed beskattas. Deponiskatten gör det också svårt att lagra avfall, vilket hindrar företag från att bygga upp tillräckligt stora volymer för att göra återvinningen lönsam.

− Eftersom många viktiga ämnen inte kan produceras i stor skala inom EU är vi beroende av import från länder som Ryssland, Kina och Kongo-Kinshasa, vilket innebär en stor strategisk risk. Genom små förändringar av marknadsförutsättningarna kan vi ändra på det – och deponiskatten är ett tydligt exempel på var Sverige kan börja, säger Anders Kihl.