Cirkulära lösningar måste bli en självklar del av vår ekonomi

Mänskligheten står inför stora utmaningar. Forskning visar att vi har överskridit flera av de planetära gränserna – de ekologiska ramar som håller jorden stabil och beboelig. Klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och förändrade flöden av kväve och fosfor är några av de mest akuta problemen. 

Den traditionella, linjära ekonomin – där vi utvinner, använder och kastar resurser – har lett till en ohållbar situation. Enligt FN står utvinning och bearbetning av naturresurser för över 55 procent av de globala växthusgasutsläppen, 90 procent av förlusten av biologisk mångfald och 90 procent av hotet mot tillgången till vatten.

– Vi står vid ett vägskäl. Om vi fortsätter att överutnyttja jordens resurser kommer vi att förvärra både klimatförändringar och förlusten av biologisk mångfald. För att skapa en hållbar framtid inom planetens gränser måste vi integrera cirkulära lösningar som en självklar del i vår ekonomi, säger Beatrice Crona, forskare vid Stockholm Resilience Centre, och författare till rapporten  Doing business within Planetary Boundaries.

För att klara av de problem mänskligheten står inför räcker det inte med att lösa klimatkrisen. En hållbar utveckling innebär att vi måste hamna inom de planetära gränserna inte bara i klimatfrågan – utan när det gäller samtliga nio planetära gränser. Företag som fokuserar alltför ensidigt att minska utsläppen av växthusgaser tar därför en risk, inte bara miljömässigt, utan också ekonomiskt, konstaterar rapporten från Stockholm Resilience Center. 

För att möta framtidens utmaningar krävs en omställning till en cirkulär ekonomi, där material återanvänds och näringsämnen förs tillbaka till ekosystemet istället för att bli avfall. Genom att återanvända och återvinna resurser kan vi minska vårt beroende av ny råvaruutvinning och samtidigt reducera vårt klimatavtryck. I den omställningen kan näringslivet spela en avgörande roll – inte bara för att minska skadorna, utan för att skapa nya möjligheter för hållbar tillväxt. 

– Miljö, klimat och natur är inte frågor vi kan hantera bara i goda tider – de är själva förutsättningen för en stabil och hållbar framtid. När utmaningarna blir allt tydligare ökar också behovet av innovativa lösningar. Jag hoppas att detta snart blir en självklar insikt, vilket kommer att gynna företag som satsar på cirkulär ekonomi och hållbara innovationer, säger Beatrice Crona.  

För två år sedan konstaterade en studie från Stockholm Resilience Centeratt sex av de nio planetära gränserna hade passerats. Rapporten konstaterade också att människans användning och produktion av fosfor och kväve riskerar att få oåterkalleliga effekter på planeten, i en omfattning som var värre än tidigare känt. 

Fosfor är en livsnödvändig resurs för allt liv på jorden. Grundämnet spelar en avgörande roll för växters tillväxt och används i mineralgödsel och djurfoder för att säkerställa goda skördar. I dagsläget finns endast en fosfatgruva inom EU, i Finland, men den täcker bara 5–10 procent av behovet. För att försörja jordbruket importeras därför stora mängder fosfor från länder som Marocko och Ryssland. Gödselmedel är uttryckligen undantaget från EU:s sanktioner mot Ryssland, vilket innebär att handeln har kunnat fortsätta, trots Rysslands anfallskrig i Ukraina. 

– EU:s beroende av importerad fosfor gör oss sårbara, vilket blir smärtsamt tydligt när vi har ett krig som rasar i Europa. Men vi har redan stora mängder fosfor i vårt avloppsslam som vi kan återvinna. Med modern teknik kan vi minska vårt importberoende och säkra vår livsmedelsförsörjning på ett hållbart sätt, säger Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells.

Ragn-Sells har tillsammans med innovationsbolaget EasyMining utvecklat en teknik för att återvinna fosfor från avloppsslam. Genom processen kan mer än 90 procent av fosforn i askan från förbränt avloppsslam återvinnas, vilket gör det möjligt att ersätta fosfor från gruvor i exempelvis Ryssland och Marocko med lokalt producerad, återvunnen fosfor.

Men dagens lagstiftning i EU lägger krokben för tekniken. Återvunnen fosfor är nämligen inte tillåtet att använda i ekologiskt jordbruk eller till att producera djurfoder. Reglerna bygger på föråldrade föreställningar från BSE-krisen (galna ko-sjukan) och tar inte hänsyn till den nya teknik som gör det möjligt att återvinna fosfor på ett säkert sätt.

– Vi står inför ett enkelt val: Antingen fortsätter vi importera och göra oss beroende av andra länder, eller så satsar vi på cirkulära lösningar och säkrar vår egen livsmedelsproduktion. Lagstiftningen måste anpassas till dagens verklighet och släppa fram hållbara innovationer, säger Pär Larshans. 

Ett annat exempel är de glas vi har i våra fönsterrutor. För de flesta av oss är det en självklarhet att återvinna glasförpackningar – och att de används till att göra nya flaskor och burkar. Men när det gäller det glas vi har i våra fönsterrutor (planglas) så slängs deponeras nästan allt. Vilket innebär att 35 000 ton planglas går till spillo varje år i Sverige. 

Att tillverka planglas från grunden är en energikrävande process som påverkar såväl miljö som klimat. Glaset består av kalk, soda och sand. Kravet på råvarornas renhet och kvalitet är hög, vilket gör utbudet begränsat. Samtidigt som efterfrågan på nytt planglas ökar, minskar också jordens naturliga resurser. 

Men det behöver inte vara så. Med rätt teknik är planglas 100 procent återvinningsbart. På Ragn-Sells anläggning för planglasåtervinning i Örebro har man skapat ett system för att återvinna glaset i våra fönster. Anläggningen kan därigenom leverera ett återvunnet råmaterial till planglastillverkaren som håller lika hög kvalitet som de som plockas ur jorden. Att återvinna planglas sparar dessutom 30% energi jämfört med att producera nytt.   

– Om vi menar allvar med att skapa ett hållbart samhälle måste vi använda de resurser vi redan har. Att kunna återvinna planglas på det här sättet gör att vi inte bara minskar utsläpp utan även bevarar viktiga resurser och sluter kretsloppet, säger Christina Stålhandske, materialexpert på Ragn-Sells.