DEBATT: "Ställ krav på avfallet – då klarar vi klimatmålen"

"Ställ krav på avfallet – då klarar vi klimatmålen" publicerades i Länstidningen den 13 juni 2023.

Det globala avfallsberget växer. Bara i Sverige skapas varje år nästan 36 miljoner ton avfall. Verksamhetsavfallet står för den största delen, och byggsektorn genererar exempelvis mer än 14 miljoner ton avfall varje år enligt Naturvårdsverket. I dag återvinns bara runt hälften av allt icke-farligt bygg- och rivningsavfall i Sverige. Här finns alltså mycket stor potential att se till att fler råvaror cirkuleras och ersätter jungfruliga material – och därmed sänka klimatutsläppen.

Hälften av världens klimatutsläpp kommer från vårt sätt att hela tiden utvinna och producera nya råvaror, enligt FN.

Sedan två år gäller ny lagstiftning för sorteringen av avfall på byggarbetsplatser. Sex viktiga avfallsslag måste sorteras ut direkt och förvaras avskilt för att kunna återvinnas: trä, mineral (betong, tegel, klinker och liknande), metall, glas, plast och gips. Syftet är att ta vara på material så att de kan komma tillbaka in i kretsloppen.

Vi är många som vill göra rätt. Ändå är det tyvärr alltför vanligt att lagen inte följs. Det leder till att avfall blandas ihop på ett sätt som omöjliggör återvinning. Framför allt innehåller rivningsavfall ofta giftiga tungmetaller som användes när huset en gång byggdes. Denna typ av avfall bör gå till energiåtervinning, så att de giftiga ämnena kan tas bort ur kretsloppet.

I askorna avslöjas vilka gifter som finns i många produkter. Och de ska tas om hand av ansvarsfulla återvinningsbolag med tillstånd och kunskap. Ett exempel är de askor som skickas från Söderenergi till Ragn-Sells anläggning i Högbytorp, där de kan användas för att ta fram salt som sedan används på våra vintervägar.

Det går att få till cirkulära flöden av material, inte minst i byggsektorn. Här är några viktiga nycklar:

• Stärk tillsynen och lagstiftningen. När det gäller utsorteringen av byggavfall finns lagen redan. Kommunerna och länsstyrelserna behöver utöka tillsynen och se till att den följs, så att användbara råvaror kommer tillbaka till kretsloppet. Riksdagen bör skärpa möjligheterna att sanktionera den som inte följer lagen, annars är den tandlös. Det ska kosta att göra fel.
• Ändra synen på avfall. All lagstiftning kring avfall utgår i dag från att avfall är ett problem som måste minimeras. Avfall lyder alltså under en helt annan reglering än andra råvarukällor vilket gör att jungfruliga råvaror nästan alltid är billigare och väljs av marknaden. Det leder till felaktiga incitament, som att använda rivningsavfall i anläggningskonstruktioner i stället för att riskera att betala deponiskatt för den del som inte går att återvinna. Med en förändrad syn på avfall kan vi ta tillvara alla råvaror som idag finns i existerande deponier.
• Ställ högre krav på producenter. När en produkt inte kan materialåtervinnas beror det oftast på hur den är tillverkad. Ofta innehåller produkter så höga halter av farliga ämnen att det enda alternativet är energiåtervinning. Det här kan inte bygg-, återvinnings- eller energisektorn lösa på egen hand. I stället behöver samhället ställa tydligare krav på den som producerar en vara: Det måste gå att återvinna värdefulla råvaror ur produkten när den har tjänat ut.

Om vi menar allvar med att bygga ett hållbart samhälle måste vi börja använda de råvaror vi redan har i stället för att hela tiden skaffa fram nya. I förlängningen är det bra för oss alla.

Karin Medin, vd, Söderenergi
Vesa Hiltula, vd Telge Återvinning
Mikael Hedström, vd, Ragn-Sells Treatment & Detox