Steg för steg mot ett cirkulärt Göteborg
Tack vare ett tydligt förändringsmandat, nära dialog med marknaden och en dos Göteborgsanda har Göteborgs stad tagit stora kliv mot målet om en mer cirkulär stad. Ett av de viktigaste förändringsverktygen är arbetet med inköp och upphandling.
05 feb. 2024I över ett decennium har Göteborg arbetat målmedvetet för att ställa om från en linjär till en cirkulär ekonomi. Från att ha tagit små steg med kravställning av återbrukade byggnadsmaterial och kontorsmöbler genomsyrar nu det cirkulära tänkandet stora delar av kommunens verksamhet. Även om Nina Jacobsson Stålheim, strategiansvarig för hållbart byggande på det kommunala bostadsbolaget Framtiden, betonar att de inte på något sätt är klara.
– Vi kan inte vara nöjda med att ha återbrukade betongplattor i utemiljön när vi samtidigt bygger merparten med nya material, säger hon. Men de där första trevande stegen börjar nu växa till något som gör väsentlig skillnad.
Nästan hälften av världens klimatutsläpp beror i dag på att vi hela tiden skaffar fram nya råvaror till det vi behöver. För att minska utsläppen och ställa om till ett mer hållbart samhälle, behöver vi använda våra resurser om och om igen.
– Resursslöseriet som den linjära ekonomin innebär är helt ohållbar, både utifrån den stora klimatpåverkan, att värdet på nya material sjunker så snabbt och att många resurser inte nyttjas optimalt. Att bevara materialvärdet och öka nyttjandegraden är viktiga delar av den cirkulära ekonomin, säger Nina Wolf, kommunens strategiansvariga för cirkulär ekonomi.
Nina Wolf, strategiansvarig för cirkulär ekonomi, Göteborgs Stad.
I Sverige uppgår värdet av offentliga upphandlingar till närmare 800 miljarder kronor och beräknas stå för en femtedel av våra klimatutsläpp. Genom att efterfråga cirkulära lösningar och återbrukade produkter kan offentliga upphandlare bidra till att accelerera övergången till ett mer cirkulärt samhälle.
När Ragn-Sells år 2021 och 2022 utnämnde Göteborg till en av ”Årets cirkulära förelöpare” uppmärksammades staden just för sitt arbete med cirkulära upphandlingar.
– Kommunala upphandlingar är ett viktigt verktyg för förändring. Göteborgs stad är en stor offentlig inköpare vilket ger oss möjlighet att påverka och ta ansvar för att skattemedel går till samhällsomställningen, säger Linda Nilsson, hållbarhetschef för inköp och upphandling.
Linda Nilsson, hållbarhetschef för inköp och upphandling.
I Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram 2021–2030, pekas cirkulär ekonomi ut som ett av sju prioriterade områden. Stor vikt läggs vid inköp och upphandlingar som ett sätt att sänka kostnaderna, effektivisera resursåtgången och minska stadens miljö- och klimatpåverkan. Det långsiktiga målet är 90 procent lägre klimatutsläpp från inköp till år 2030 jämfört med 2020.
Den tydliga riktningen ger Linda och hennes kollegor ett stort förändringsmandat och utrymme att lära längs vägen.
– Med miljö- och klimatprogrammet har politikerna satt höga ambitioner och mål, men utan att koppla på några detaljerade handlingsplaner. Det gör att vi kan fokusera på att agera i stället för att fastna i pappersarbete för att bocka av och räkna pinnar.
Nina Wolf håller med och menar att det speglar en Göteborgsanda med mindre snack och mer verkstad.
– Med miljö- och klimatprogrammet har vi extremt höga målsättningar som ska nås på extremt kort tid. Det gör att vi inte har tid att sitta och tänka i tre år utan vi får bara dra på oss stövlarna och göra. Ibland springer vi in i en återvändsgränd och då får vi hitta nya vägar. Men vi kommer snabbt framåt.
Även i arbetet med cirkulära upphandlingar har man prövat sig fram, från att smyga in specifika krav på återbrukade material till att upphandla helt nya cirkulära tjänster.
– På byggsidan började vi med konkreta krav på sådant som återbrukad marksten, fasadtegel eller kabelstegar, berättar Nina Jacobsson Stålheim. I dag kan vi upphandla och utvärdera en hel entreprenad på hur väl de inkluderar återbruk och cirkularitet i projektet.
En framgångsfaktor som lyfts fram är nära dialog med marknaden.
– När vi går mot en högre grad återbrukat finns det inte alltid att tillgå på marknaden, säger Nina Jacobsson Stålheim. Då får vi knacka på hos marknadsaktörerna, säga att ”här har vi en ny cirkulär affärsmodell för er” och hålla dem i handen genom processen. Det är ett samspel och ett gemensamt lärande.
– Omställningen går så snabbt nu att en avtalsperiod på fyra år blir väldigt lång, säger Linda Nilsson. Ett krav som är hyfsat drivande när man gör upphandlingen kan vara branschstandard fyra år senare. Där är dialog med företagen väldigt viktig, för att tillsammans pusha utvecklingen framåt.
Ytterligare ett framgångsrecept är det utpekade ansvar att driva arbetet framåt som flera av kollegorna på kommunen har.
– Det är viktigt med roller där man har möjlighet att jobba både strategiskt och operativt. Inte bara sätta mål och hoppas att de nås, utan att faktiskt driva på, hjälpa till och se till att få saker på plats i praktiken, säger Nina Wolf.
Var befinner ni er om tio år?
– Jag tror att det har hänt en jäkla massa. Vi som strategiansvariga kanske inte längre jobbar med att ställa om, utan med att underhålla och utveckla omställningen.
