”Systemfel bakom rovfisket i Östersjön”

Rädda vildlaxen och det kustnära fisket i Östersjön, skriver 36 av våra mest uppskattade matkreatörer på DN Debatt. De kräver stopp för överfisket på sill och strömming som tar bort födan för vildlaxen och efterlyser en större helhetssyn på förvaltningen av värdefulla fiskbestånd.

12 sep. 2024

”Vildlaxen måste åter få ta plats på var mans tallrik”, publicerad på DN.se 6 september.

Det är ett viktigt budskap. Problemet är akut och bristen på helhetssyn uppenbar. Men vi på miljöföretaget Ragn-Sells vill föreslå ett större grepp på situationen, som också erbjuder möjligheten till ännu mer kraftfulla lösningar. Det är nämligen ett kraftigt systemfel som leder till att strömmingen i Östersjön industri trålas upp för att bli foder i norska laxodlingar i stället för att hamna i magen på vild Östersjölax. 

Systemfelet visar sig tydligt när vi utvecklar återvinning av näringsämnen, som fosfor. I dag går det att samla upp det slam som bildas av foderrester och fiskbajs under nätkassarna där laxen odlas. Fosforn som kan återvinnas ur slammet borde förstås användas till nytt foder – men där tar det stopp. Det ålderstigna regelverket inom EU och EES tillåter nämligen inte att näringsämnen som återvunnits ur avfall används i djurfoder, vare sig till lax, kyckling eller något annat.

Det skulle alltså gå att skapa ett kretslopp, där laxen utfodras med samma fosfor om och om igen samtidigt som näringsämnet hindras från att spolas ut i havet. På så vis kan en mer hållbar odling och traditionellt fiske existera parallellt. Men en gammaldags och utvecklingshämmande syn på avfall står i vägen. Gällande regelverk utgör en mycket effektiv bromskloss för etableringen av nya och mer hållbara sätt att producera de näringsämnen som både djuruppfödare och växtodlare behöver.

Det går att skapa ett kretslopp där laxen utfodras med samma fosfor om och om igen samtidigt som näringsämnet hindras från att spolas ut i havet.

Anders Kihl
Forsknings- och utvecklingschef  

Därför blir det lönsamt att mata laxen med processad Östersjöfisk, som borde hamna på våra tallrikar utan omvägen via fiskmjölfabrikerna och odlingarna. Dessutom förblir EU beroende av att importera fosfor – bland annat från Ryssland, där intäkterna bidrar till att finansiera Vladimir Putins krig i Ukraina. Tydligare än så kan bristen på helhetssyn knappast illustreras.

Liknande hinder dyker upp i många andra projekt som syftar till att sluta kretsloppen. Så fort någon del i kedjan är ett material som samhället valt att kalla avfall gäller helt andra regler för produkterna, oavsett deras kvalitet och egenskaper.

Om Sveriges regering vill rädda Östersjölaxen och det småskaliga fisket krävs flera åtgärder, som de 36 kockarna påpekar. Men det är extremt lågt hängande frukt att verka för att kvalitet, inte ursprung, ska vara avgörande för vad som får bli foder inom EU och EES, och därmed öppna för cirkulära lösningar.

Regeringen behöver öka pressen på Bryssel för att så snart som möjligt låta Europas djuruppfödare använda återvunna näringsämnen i foder.

Anders Kihl
Forsknings- och utvecklingschef
på miljöföretaget Ragn-Sells