Vikten av cirkulära metaller

Metaller har alltid spelat en betydande roll i mänsklighetens utveckling. Redan omkring 1800 f.Kr började Sverige importera koppar och tenn för att tillverka vapen och verktyg, och senare skulle järnframställningen i Bergslagen bli en av våra viktigaste näringar. Under den industriella revolutionen användes järn och stål från Sverige för att bygga järnvägar, broar och byggnader över hela världen.  

Ökad efterfrågan  

Idag används metaller i allt från skyskrapor och bilar till smartphones, ledningar och medicinsk utrustning, och behovet bara växer. Inte minst när det gäller så kallade kritiska metaller som är avgörande för att skynda på den gröna omställningen och nå klimatmålen. Elbilar, vindkraftverk och solpaneler kräver bland annat stora mängder litium, kobolt och sällsynta jordartsmetaller. Men om tillförseln ser ut som den gör idag kommer vi bara ha hälften av det litium och kobolt som behövs år 2030 – och 80 procent av all koppar.* 

Gruvdrift – en stor miljöbov 

Så hur ska vi få tag på all metall? Historiskt sett har vi alltid gått till gruvorna – en komplex och resurskrävande process. Man bryter malm, krossar och maler den för att sedan få fram själva metallen. Det kräver stora mängder energi och vatten och genererar avfall i form av slagg, föroreningar och CO2-utsläpp. För att bygga nya gruvor krävs stora ytor mark, vilket hotar djur och växter, och människor som bor och arbetar vid gruvorna riskerar att drabbas av både luft- och vattenföroreningar. Dessutom leder processen inte sällan till sociala- och geopolitiska konflikter. Och framför allt: jordens resurser är inte oändliga.  

Så möter vi behovet  

För att vi ska möta världens efterfrågan på metaller och klara av den gröna omställningen måste vi öka återvinningsgraden. Genom att utvinna råvaror från material som redan tillverkats kan vi öka tillförseln av metaller – samtidigt som vi sparar på jordens resurser.  

Fem sätt att öka återvinningen av metaller:  

1. Ta vara på deponier: Genom att återvinna metaller från avfallshögar kan vi låta avfallet komma till användning och minska behovet av ny gruvdrift. Bara i Sverige innehåller många deponier över 350 ton material, varifrån vi skulle kunna utvinna cirka 7 miljoner ton järn och 2 miljoner ton andra metaller. Här sätter dock deponiskatten stopp för mycket av det arbete som hade kunnat göras.  
2. Utnyttja bortglömt material: Bara i Norrköping beräknas det finnas omkring 500 ton koppar i elkablar som kopplats ur och lämnats kvar i marken när de ersätts av ny teknik. Om vi räknar med samma mängd i fler städer finns det troligtvis cirka 2 miljoner ton koppar bara i EU. Och koppar är dessutom en av de mest återvinningsbara metallerna.  
3. Medveten produktdesign: ​​Vi måste ställa högre krav på att produkter designas med återvinning i åtanke. Till exempel genom att använda material som är lätta att separera, minimera onödiga förpackningsmaterial och tydligt märka upp olika komponenter. Hejdå alla blinkande leksaker med inbyggda batterier och sladdriga metallformar till fryspajen! 
4. Ansvarsfull konsumtion: Som konsumenter kan vi bidra genom att sortera vårt hushållsavfall, återvinna elektroniska apparater och välja produkter som är designade för återvinning. Genom att vara medvetna om våra val kan vi påverka marknaden och driva på en förändring mot mer hållbara produkter. 
5.  Forskning och innovation: På Ragn-Sells är vi experter på insamling och rådgivning, men vi arbetar också ständigt med att utforska framtidens metallåtervinning. Vi samarbetar med stora forskningsinstitut, utvecklar metoder och investerar i ny teknik, som bland annat lett fram till att vi numera kan utvinna metall från flyg- och bottenaska.  

* International Energy Agency (IEA), "The Role of Critical Minerals in Clean Energy Transitions," 2021.